Djuren reagerar på skiftande årstider med ändringar på humör, metabolism och beteende. Det är i stort sett det samma med oss människor. Många människor äter och sover mer på vintern och gillar inte mörka vintermorgnar och korta dagar. Detta benämns ofta i allmänhet som vintertrötthet eller vinterdepression. Andra människor har svårare symptom, som ofta gör det svårt att klara av sina jobb och vara sociala. Det är ett erkänt problem och diagnostiseras som vinterdepression.
Vilka är symptomen på vinterdepression och vintertrötthet?
Om du lider av symptomen från antingen vinterdepression eller vintertrötthet, kommer du troligtvis att märka förändringar omkring september månad och inte riktigt vara dig själv före april månad. De viktigaste symptomen är listade nedan. Det är inte säkert att du är utsatt för dem alla. Detta gäller särskilt vid vintertrötthet.
- Sömnproblem – försova sig, kan inte komma upp ur sängen, har behov av en tupplur på eftermiddagen
- Familj/sociala problem – undviker arbetsplatsen, irritabilitet, bristande sexlust, emotionellt känslolös
- Slöhet - för trött för att klara av en uppgift och allt är ansträngande
- Fysiska symptom – har ofta ledvärk eller magproblem, lägre motståndskraft mot infektioner
- Beteendeproblem – särskilt hos yngre människor
Vem påverkas?
Normen är att ca 2% av alla människor i norra Europa lider svårt av vinterdepression och ytterligare ca 10% lider av mild vinterdepression eller vintertrötthet. Runt om i världen stiger antalet av fallen beroende på avståndet till ekvatorn. Enda undantag är snöklädda områden, där befolkningen är mindre utsatta. Det är fler kvinnor än män som får diagnosen vinterdepression. Barn och tonåringar är också sårbara.
Vad förorsakar vinterdepression?
Vinterdepression beror på bristen av ljus under vinterperioden. Forskare har bevisat att starkt ljus har inflytande på hjärnans kemi. Men varför vissa människor lider och andra inte gör, är ännu inte helt klarlagt. Det finns viss forskning som antyder, att det kan vara genetiskt bestämt, där vissa människor har svårt att ställa om sig till skiftande årstider.
Hjärnans nervcenter som styr vår dygnsrytm och humör, stimuleras av den mängd ljus som tränger in i ögat. När mörkret börjar sänka sig, startar tallkottkörteln i hjärnan produktion av hormonet melatonin, som inducerar sömnen. Starkt ljus vid gryning ger signal till tallkottkörteln om att stoppa melatoninproduktionen. Men på vintern tillförs det inte tillräckligt med ljus till ögonen för att starta uppvakningsprocessen. Ljus kopplas också till hormonet serotonin (även känt som 5HT), som är en neurotransmittor i hjärnan. En låg nivå av serotonin kan förorsaka depression. Om du är deprimerad, kan det vara svårt att koncentrera sig och genomföra normala och simpla sysslor eller uppgifter. Forskning har bevisat att serotoninnivån stiger när man blir utsatt för starkt ljus (SSRI preparat som t.ex. Prozac har samma effekt).
Behandling av vinterdepression
Ljuset skall ha tillräcklig ljusstyrka. Man har behov av minst 2500 lux (tekniskt mått för ljusstyrka), som generellt är 5 gånger starkare än en väl upplyst kontorsmiljö. Ljusterapilampor med högre ljusstyrka på t.ex. 10 000 lux gör att man kan minska behandlingstiden och sitta längre bort från lampan. Man kan inte använda lamporna i hemmet för ljusterapibehandling, eftersom de inte är tillräckligt starka eller blåberikade.
Vi rekommenderar personer med depressiva symtom eller som lider av vinterdepression att konsultera sin läkare.